Gäddräkning i Oknebäck

jens_joakim420Jens Nilsson och Joakim Holm som är kommunbiologer i Mösterås, sitter på knä på marken. Bredvid dem står två stora vattenfyllda baljor med gäddor. Joakim tar en gädda från den ena baljan, mäter och märker den med ett litet klipp i ryggfenan, och kollar om det är en hona eller hane. Sedan lägger han gäddan i den andra baljan. Jens noterar och håller reda på antalet gäddor.

Det är i början av april 2013 och gäddorna är fångade i Oknebäck där en ryssja sedan drygt två veckor spärrar vägen in i våtmarken dit gäddorna är på väg för att leka. När Jens och Joakim är färdiga bär de iväg baljan med gäddor och släpper ut dem på andra sidan ryssjan. Några av dem verkar lite vilsna och behöver hjälp att hitta rätt bland grästuvorna och all is som fortfarande ligger kvar. Om någon av dem skulle få för sig att simma ut ur våtmarken innan de har lekt, och sedan komma tillbaka igen, gör fenmärkningen att de inte räknas en gång till.

Ryssjan kommer att ligga kvar i två eller tre veckor till, till dess att de flesta gäddor har passerat. I början fångades kanske en eller två gäddor per dag, men idag är fångsten nästan 150 stycken. Jonas Nilsson, forskare vid Linnéuniversitetet i Kalmar och miljöanalytiker vid Havsmiljöinstitutet, bedömer att det är nu som de flesta gäddorna passerar. Det är temperaturen som bestämmer när leken sätter igång och årets sena vår gör att den är försenad. I början av april brukar leken annars vara i full gång, men i år har den inte ens börjat. Åtta till tio grader ska det vara i vattnet. Och det blir det fort i våtmarkens grunda vatten så snart solen kommer fram.

ryssja420Våren innan våtmarken restaurerades, 2007, gick cirka 3 000 gäddyngel ut i Kalmarsund från Oknebäck. Två år senare var antalet hela 100 000. Med en så imponerande ökning kan man ju undra om det ens kommer att gå att doppa tårna i Kalmarsund för alla gäddor, men riktigt så bra blir det inte, enligt Jonas Nilsson.
– Av 100 000 gäddyngel blir kanske max 5 000 fullvuxna gäddor och Timmernabbeviken här utanför är rätt stor. Så en sådan här insats är inte räddningen för hela Kalmarsund, men det kan få stor lokal effekt, säger han.

Resultatet av årets gäddräkning kan ses som en slutlig utvärdering av hur väl våtmarksrestaureringen slagit ut. Eftersom det tar två år för hanarna och tre år för honorna att bli könsmogna, är det inte förrän det gått några år som man kan se den verkliga effekten av åtgärden, det vill säga om det verkligen har blivit fler vuxna gäddor som väljer att komma tillbaka för att leka.

Fler gäddreportage